| |
edeltiden gav Gotland många fördelar jämfört med andra
delar av Östersjöområdet med sitt centrala läge. En stor del av handeln i Östersjön skedde mot nuvarande Ryssland och Estland. Visby blev också ett attraktivt mål för personer med andra intentioner än handel. Ett
exempel är vitalianerna som under slutet av 1300-talet härjade som sjörövare i Östersjön.
I slutet av 1200-talet, började Visbys medborgare bygga en 6 meter hög mur, denna gång utan försvarstorn. Den äldsta delen var ett citadell,
idag kallas detta 'Kruttornet', som byggdes 1166. Brytningen mellan stad och landsbygd, och därmed uppförandet av den första muren, kan ha med Visbys behov av oberoende i handeln. Kriget som utbröt 1288 mellan Visbys medborgare, stödda av tyskarna,
och landsbygdens befolkning, med stöd av estländska knektar, gav Visbys medborgare anledning att fortsätta arbetet med försvarsmuren. Den här gången
gav påbyggnaden en på vissa ställen en 12 meter hög mur med torn. Mellan dessa marktorn byggdes många hängande sadeltorn.
Den totala längden blev 3,4 kilometer, och troligtvis blev muren färdigställd i början av 1300-talet.
Visby ringmur byggdes med 29 marktorn, du kan fortfarande se 27 av dessa idag, kompletterad med 22 sadeltorn. Av de senare är ännu 9 intakta.
Tornen hade 4-6 våningar varifrån soldaterna kunde strida, och på murens baksida fanns hängande väktargångar för transport mellan de olika tornen. De flesta tornen
är byggda med tre sidor, det är endast de äldre tornen som är byggda med 4-sidiga plan. Anmärkningsvärt är att de starkaste delarna av stadsmuren är byggd för skydd mot landsbygdens invånare,
och inte mot attacker från sjösidan. Muren på landsidan är också byggd med en modernare teknik än sjösidans tidiga murbygge.
|
En kopia av en rustning gjord i läder och järnplattor.
Olika modeller hittades i massgravarna utanför muren, många av rustningarna har nyskapats av Margareta och Göran Hoas, Västerhejde.
|